Archive for the ‘Samhälle’ Category

9 december, 2007

För bra precis ett år sedan hade jag rubriken; 28 miljoner till spelmissbruk. Veckan efteråt uppdagades hur illa det kan gå när en människa hamnar i skuldfällan. 22-åriga Christian blev ansiktet utåt för spelmissbruk, då de anhöriga gick ut och berättade att han tog sitt liv.

Jag gillar inte spel om pengar och jag är livrädd för att själv hamna i fällan att bli spelberoende. Jag är nämligen helt övertygad om att vem som helst, hur lätt som helst kan bli det. Speciellt sedan så mycket spel hamnat på internet. Idag behöver man inte ens besvära sig att gå till ett spelombud för att lämna in sina rader, oavsett om det handlar om häst, fotboll, lotto eller något annat. För en vecka sedan kom folkhälsoinstitutet ut med den årliga rapporten om folkets spelvanor.

DN, har skrivit en artikel om spelmissbruk. I en artikel från förra året skriver svt, ”I dag finns spel i de flesta kiosker och butiker, via internet och mobilen. Nya spelformer kommer också ständigt och det görs reklam för spelen på tv och i tidningar.” Vårat eget Svenska Spel är inte sämre de än någon annan, att försöka lura av människor pengar. I sin iver att hitta nya idéer och inkomster, likt en spelberoende så har de nu fått bannor av Finansinspektionen för att de ”..sjösatt flera stora satsningar utan tillstånd. /…/I alla de här fallen har bolaget investerat och skrivit kontrakt först, frågat sedan och då alltså fått mothugg.” skriver Ekot.

I min ungdom var jag ett bingofreak, åtskilliga tusenlappar spelades bort, men tack och lov jag kunde sluta utan abstinens för jag insåg galenskapen i det hela.
Jag förbannar bingolotto eller rättare sagt att så gott som varenda sportförening tvingar sina barn- och ungdoms medlemmar att sälja dessa lotter. Vilket ofta resulterar i att föräldrarna blir köpare, har man då fler idrottande barn så kan det bli dyrt.
Jag tycker det är att lura in barnen i spelets värld. Spel, att köpa och sälja, blir en naturlig del i deras uppväxt.

Visst jag brukar spela ibland på ‘enarmade banditer’ eller vad det heter idag. Jag har också spelat lite nätpoker. Men jag gör alltid valet innan att vinner jag inget så får jag försaka något annat. Därav spelar jag ytterst sällan.

Mina barn däremot har väldigt svårt att låta bli att spela, såväl grabbarna som deras pappa har vunnit relativt stora summor och tror på turen. Detta gör att jag får ändå svårare att få dem att inse att allt spel går ut på att lura av en pengar.

Min 18-åring drog iväg på tre veckors semester med sin pappa till Thailand i början av veckan. Sedan ringde han glad i hågen efter att de mellanlandat i Holland. Tror ni han har haft i tanken att pengarna behövs under semestern?

Nejdå, stolt deklarerar han … Vet du mamma, jag stoppade i 10€ i spelautomaten och vann motsvarande 3500 kr. Men pappa, han vann högsta potten på 20 000kr i maskinen bredvid.

Det är sådant här som är de största farorna för våra ungdomar, att tro att chansen är större att vinna än att förlora alla pengar. Vägen till spelberoende börjar med en vinst.

Andra bloggar intressant om: , , , , , ,

3 december, 2007

Brukar inte gå in på privatlivet i min blogg. Fast ibland, som nu t.ex. så kliar det för mycket i fingrarna att dela med sig hur man har det på hemmafronten.
Ni känner inte mig eller min familj, så för att ni som väljer att se videon ska få lite förståelse så ger jag lite bakgrundsinfo.

Jag slutade för många år sedan att skicka julkort med posten. Gick intäkterna för julfrimärkena oavkortat till något hjälpändamål, skulle jag kunna tänka mig det men inte som det är nu. Normalt sett brukar jag göra ett eget julkort och maila runt eller lägga i blogg.

Vi firar inte jul längre av flera orsaker och ju äldre barnen blir destå mindre jul blir det i traditionellt firande.
Nu är det bara Jimmy som inte flugit ur boet än så vi träffas inte så ofta allihopa samtidigt. Detta är visserligen som en befrielse för de har alltid varit som hund och katt mot varandra. Tre totalt olika personligheter. Ibland undar jag om de inte blev förväxlade med andra barn när de föddes 🙂

Cissi 21, är nog den som är mest olik oss alla till sättet. Håller sig avvaktande på sin kant och smälter in där hon själv tycker det passar.
Robban 18, är normalt den som varit lugnast, lite försynt. Han har numera blivit mer öppen och skämtsam av sig.

Sen har vi vår egen familjeterrorist Jimmy 16, att ha honom hemma är som att bo i kollektiv, han pratar för alla på en gång. Jag känner ingen som har så många personligheter som honom, på gott och ont. Antingen går han omkring och spelar ‘muppig’, de karaktärerna har han tagit efter olika komiker etc. Eller så sjunger han hela tiden, eller träningsrappar är väl det han sysslar med, han kan snart inte prata normalt.

I år har Robban 18, valt att följa med pappa till Thailand tre veckor och eftersom han åker i morgon så tänkte jag att jag skulle samla barnen igår för att ta ett julfoto. Vi har ingen släkt i närheten så det är ett utmärkt sätt att skicka fotohälsningar så ser andra hur de ser ut år från år.

Nu höll jag på närmare en timme att försöka få till foton, inte på enda kort kunde de vara normala samtidigt oavsett vilka trick jag försökte med. Till slut gav jag upp, tänkte jag ställer om digitalkameran till videoinspelning istället. Förhoppningen var att det skulle bli lite mer normalt, se och låta lite mer naturligt. Jag menar, hur svårt kan det vara att säga god jul och gott nytt år samtidigt?

Det här är alltså inte fejkat på något sätt, utan så här beter de sig när vi är samlade, sen spelar det ingen roll om vi äter mat, spelar familjespel eller gör något annat gemensamt. Jargongen är densamma, kan ni förstå att jag behöver husmorssemester?

 

Sammanlagt tog väl det hela ca 2 timmar, blev det någon julhälsning till slut?Robert hittade en gammal barnväska med gamla foton och gjorde sig själv till tomte istället. Titt i tomtens väska

Andra bloggar om: , , , , , , ,

29 november, 2007

Gubbar i hatt, kärringar bakom ratten, snorungar som leker och fartdårar. Alla känner vi till begreppen av trafikfaror. Rapporter, utredningar och artiklar kan man formulera hur man vill för att få till syndabockar. Faktum är ändå att vi har flera hundra dödsfall i trafiken varje år och åtskilliga tusentals som skadas.

I juli kunde man läsa Unga killar och otur är orsakerna, jag är benägen att hålla med Robert Collin, jag tvivlar på att kameraskåpen är lösning på trafikdöden och nog sitter de på många märkliga platser.

Fråga så svarar jag som DU vill
Vägverket är på allerten, i måndags kom pressmeddelandet; Fortsatt starkt stöd för trafikkameror och mitträcken. (rapporten i pdf). Även en undersökning kan man manipulera utifrån vilka frågor och svarsalternativ som ges.
Lägg märke till rubriken man valt. I fotnoten kan man läsa

”I undersökningen ställdes attityd- och beteendefrågor om trafiksäkerhet till omkring tiotusen slumpmässigt valda personer i åldern 15 – 84 år. Svarsfrekvensen uppgick till 62 procent.”
Läser man bara pressmeddelandet så framgår det att ”Mer än 85 procent anser att bältespåminnare borde finnas i alla bilar och två av tre tycker att alla bilar borde ha alkolås. /…/Nära 80 procent anser att hastighetsgränserna borde vara variabla.”

Mitträcken framgår inte av pressmeddelandet, däremot att ”Cirka 70 procent anser att automatisk övervakning med kamera är ett bra sätt att kontrollera hastigheten.”
Min tolkning blir således, att om människor fick välja så borde det satsas mer på fordonen och vägförhållanden, snarare än vägkameror.

Allt utvecklas utom människans förnuft

Dagen efter ger vägverket regeringen förslaget att alla som dömts för rattonykterhet obligatoriskt skall ha alkolås.

En mycket liten grupp förare står för alla trafiknykterhetsbrott – endast 3-4 personer av 1000 kör onyktra. Forskning visar att en majoritet av dessa förare har mer eller mindre allvarliga alkoholproblem. Det gäller aven de förare som har mycket låga promilletal när de fastnar i polisens kontroller.

– Kraftfulla åtgärder krävs för att förhindra att dessa personer fortsätter att köra onyktra. Det är oacceptabelt att 40 procent av alla omkomna personbilsförare är alkoholpåverkade och att cirka 125 personer om året dödas i alkoholrelaterade trafikolyckor.

Jag tycker det är märkligt att man inte infört det för länge sedan när man vet att alkohol och droger är en stor del i statistiken för trafikrelaterade skador och offer. Vi kör inte häst och vagn på grusvägar längre.

Bilbesiktning viktigare än hälsokontroll

Det märks att man nu, 10 år senare, verkligen börjar att reagera och kommer med förslag och funderingar. Den sk. nollvisionen har ju blivit en flopp om man tolkar vägverkets senaste rapport från ‘Livräddning pågår’. Igår kom också funderingen på varför så få läkare anmäler olämpliga förare. Även jag har många gånger funderat på hur det kan komma sig att har man en gång fått ett körkort, så sker inga vidare tester, varken medicinska eller teoretiska. Jag undrar hur många körkortsinnehavare av äldre modell som skulle klara ett teoriprov i dag. Jag tvivlar på att jag skulle få ok, bara med tanke på hur många nya trafikmärken som införts sedan jag tog körkort för en 30 år sedan. Sedan har vi hälsan och synen framförallt.

Begreppet yrkestrafik kan vidgas

Samma dag, dvs. igår slår man också på larmknappen att yrkestrafiken kör för fort. Med yrkestrafik menar man dock bara lastbilar, bussar och taxi. Vägverket har under våren och hösten gjort 28 000 observationer och mätt hastigheten hos dessa. Skulle dessa köra mer lagligt så skulle vi enligt rapporten spara 25 liv om året.
Låt mig då säga, att jag har aldrig sett en polisbil köra i rätt hastighet. Det skulle vara mig ett sant nöje att låna en hastighetskamera och följa dessa under en vecka. Sen har vi den stora yrkesgruppen ‘resande’, som har stora arbetsfält och ligger mycket på vägarna från punkt till punkt. Dessa har oftast nya bilar som har såväl komfort som starka motorer. Det är en himla skillnad att sätta sig i en ny volvo än att åka i min skrutt som börjar skaka när man kommer upp till 120km/h.

Olika yrkesgrupper kör onyktra, de är ju bara människor. Sjuksköterska körde full till jobbet skriver SvD. Klart oacceptabelt oavsett yrke. Själv skulle jag vilja se en utredning hur många slarv, felbehandlingar och olyckor inom sjukvården som beror på läkare som arbetat för långa skift eller dubbelarbetar.

Motormännen skrev för ett par veckor sedan att ”Utgången av en trafikolycka beror till nästan 60 procent på vägens beskaffenhet och utformning. ” Jag konstaterar att dåligt väglag och onykterhet skapar dödsfällor.

Kontentan

Om jag själv försöker mig på en rapport, skapad helt utifrån egna tankar och det jag läst, vad kommer jag då fram till?
Enligt ovanstående skulle direkt 150 människoliv kunna räddas per år. 125 på rattonykterhet och 25 pga. yrkestrafiken. Varför tvekar man ens att införa skydd mot detta? Enligt vägverkets oktoberrapport, så har 404 personer dödats i vägtrafiken. Oskyddade trafikanter 41, cyklister 27, mopedister 13, samt 60 st motorcyklister. Totalt har 141 oskyddade trafikanter omkommit de första tio månaderna jämfört med 118 motsvarande period 2006.

Med andra ord så är vi alla trafikfaror eller möjliga offer i trafiken. Allt beror på hur man räknar och ser på det hela. Varför inte lägga ansvaret på bil- och mctillverkarna som skapar fordon som går så snabbt. Eller för den delen på systembolaget som har monopol på att sälja alkoholhaltiga drycker.

Av dessa 404 offer, så skulle enligt statistiken 141+150 människor fortfarande vara i livet om det bara fanns lite vett och förnuft hos förare eller offer. Resterande 113 människoliv kunde kanske besparas ifall vi fick fler trafikpoliser. Istället ska t.ex Stockholmspolisen skära ned 50 miljoner i budgeten för 2008.

Ett offer blir man i samma stund som olyckan inträffar. Just nu är årstiden mörk och hal nästan dygnet runt och jag tackar högre makter varje dag jag är ute i trafiken att jag lyckats undgå en olycka. Som gångtrafikant så syns du inte förrän det kan vara för sent. Lika illa är det med cyklister som oftast inte heller syns i sin framfart om inte tillräcklig vägbelysning finns.
Slutkontentan blir att trafikfaror är vi mer eller mindre allihopa. Ge dig själv en stor julklapp innehållande en stor portion sunt förnuft. Det finns bara en av dig och det är du.


Inlägget inspirerat efter media som rapporterar:

DN Vägverket vill ge alkolås till fler bilister, Taxiförare kör för for och Vägverket: Sjuka borde mista körkortet samma rubrik har SvD. Aftonbladet: Tre av fyra kör för fort. Ekot, För höga hastigheter i yrkestrafiken. Svt konstaterar att tre av fyra taxibilar kör för fort,

Andra bloggar intressant om: , , , , , , , ,

27 november, 2007

Läser via Knuff att Damon Rasti, skriver ett inlägg att han skall polisanmäla en Kal Ström, som har siten dagens skiva. Egentligen tycks det hela som jag uppfattar det, gå ut på en uppmaning till alla bloggare

Det är dags för bloggare och nätet överlag att välja hur vi ska ha det i fortsättningen. /…/Jag är så innerligt trött på att bli ifråntagen mina prestationer, samt få mina åsikter ifrågasatta, enbart utifrån mitt etniska ursprung /…/Därför har jag bestämt att fr.o.m. nu polisanmäla alla hot och ärekränkningar. Nätet har blivit ett hatforum, och det är enbart för att vi har tillåtit det.

Nu är detta bara lösryckta meningar. Men det är själva ‘tilltaget’, jag tänkte ventilera.

Jag läste hans inlägg och i ärlighetens namn förstår jag inte varför han kände sig så kränkt. Kanske var det droppen på något mycket större. Eller är det som jag tror, att få uppmärksamhet, kring sin person och sina siter.
Visserligen är ‘kränkningsupplevelser’ etc. personliga. Men det verkar vara något av förstorat för ‘sakens skull’, när man även läser dagens skiva replikinlägg.

Damon är tydligen juridikstuderande och då tycker man han bör veta bättre om vad som gäller och inte. Till och med jag som inte skolat mig inom juridikens värld inser att det finns ingen grund för ett åtal.

Läs och tänk efter

Sverige är en liten fågellort i förhållande till många länder på jordklotet. Men Sverige har länge velat vara det ledande landet inom IT. Fast våra styrande har helt glömt bort att i spåren med att det tekniska utvecklar sig så blir det en hel del konsekvenser som man inte tänkt efter på före.

Det skrivs en massa om förtal, trakasserier, påhopp etc. Ett ämne som kommer upp med jämna mellanrum. Många tycks inte inse att man kan inte jämföra det som händer på nätet med verkligheten utanför, våra lagar är helt enkelt inte konstruerade för det interaktiva ‘livet’, än så länge.

Många bloggar anonymt, men blir ett med sin påhittade figur. Andra bloggar med sin rätta identiteten men blir och är ändå en annan person än den de är i livet utanför bloggosfären.

Jag är övertygad om att chansen är minimal att man blir hörd för att man ödslar energi på att skrika ut att någon går till personangrepp. Att lämna in en polisanmälan är i det närmsta att tro på tomten. I Sverige är sådana brott ingenting som prioriteras och även datainspektionen säger rakt ut att de förtalade får hjälpa sig själva. Jag tror ingenting ändrats sedan mitt inlägg för ett år sedan om att det är lagligt att hota och trakassera på nätet.

Andras ord drar igång din tankeverksamhet

Mina åsikter och tyckande kanske inte alls passar dig som läser, men snälla, hoppa över sådant som inte faller dig i smaken oavsett om det är hos mig eller någon annan.
Ibland, ja faktiskt ganska ofta kan man behöva läsa något både en och tre gånger, för att få en annan syn och vinkling på något någon skrivit. Jag upplever ofta att det jag först tolkade kanske inte alls överensstämmer med vad skribenten menade.

Annat tänkvärt är att vi alla använder vissa ord när vi pratar och skriver, ord som jag anser som ‘normala’ dvs. inget ont i, kan i dina öron innebära något helt annat. Alltså, man måste sila lite i läsandet av ordval och försöka se till helheten i det skrivna.
Jag märker allt som oftast hur saker och ting tycks missuppfattas, jag blir förvånad hur vissa tolkar saker, då jag själv har inte alls tolkat det negativt. Det handlar helt enkelt om vad vi har för livserfarenheter.
Jag märker att vissa människor, faktiskt går in i bloggar och tar åt sig av det skrivna, hur kan det komma sig? Inte sitter vi väl och tänker på någon speciell person när vi skriver inlägg. Jag gör det inte, utan skriver rent allmänt. Annars hänvisar jag till någon/något.
Jag tror många lider av dåligt självförtroende och det är något som reflekteras i många kommentarer.

Om jag nu tar Damon som exempel, så känner han sig kränkt för att han är av utländsk härkomst.  Det är han i sin fulla rätt att känna. Uppdatering/förtydling, orden kvotblatte i kombination med pizzeriajobb upplevs tydlingen som kränkande av honom. Är det jobbet i sig som känns nedvärderande?, vad kvotblatte betyder har jag ingen aning om. Tanke … Om någon sagt kvotparasit skaffa dig ett jobb på pizzerian, till en som är arbetslös, sjukskriven, socialfall eller något annat som ‘grupperar’ en människa. Räknas det också som kränkning? Det är stora grupper av människor som ofta blir utsatta för ‘hets’ och nedvärdering.

Jag vill mena att, människor skriver eller kommenterar väl inte något om en person så där helt apropå. Jag är ganska övertygad om att när folk känner sig kränkta eller påhoppade så har de på ett eller annat sätt själva varit delaktig i det hela i något de skrivit eller sagt. Politisk smutskastning är ett utomordentligt bevis som vi dagligen kan läsa både i media och bloggar.

Vårat egna ansvar

Vi kan inte ta ansvar för varandra – däremot för oss själva. Bloggdjungeln är stor och vi är här på gott och ont med väldigt olika åsikter och tolkningar.
Så nästa gång du ‘retar’ dig på något, läs en gång till – det kanske inte var så illa som du först tolkade det!
Glöm dessutom inte att ur skrivarens synvinkel så kan denna spåna vidare på sina gamla tolkningar/bloggar – bloggar du kanske aldrig har läst och därmed uppfattar saker på annat sätt.

På sin egen blogg kan man alltid radera en olämplig kommentar och jag vill nog påstå att om det uppstår en ‘kränkande’ kommentar hos någon annan. Så kan man i de flesta fall tyda det som dåligt ordförråd för att uttrycka sig. Nedsättande ord är oftast för att få ur sig en frustration eller få till en reaktion, vilket kan bli en dominoeffekt, när människor gärna hakar på. De flesta orkar aldrig läsa igenom ett helt inlägg och dessutom alla kommenterar som lagts utan nöjer sig med att läsa de närmaste.

Slutklämmen blir således … oj vad svårt det är med skrift, då inga nyanser, tonläget eller gester syns. Allt är och blir utifrån läsarens uppfattning.

Så vad gäller Damons inlägg, så verkar det ur min synvinkel mer som att han med sitt tilltag, har gjort detta till ett lustigt PR trick. När han i nästa inlägg skriver

Men det finns ingen anmälan. Det skulle inte leda någon vart. Det lärde vi oss under straffrätten. /…/ Men jag har markerat genom mitt inlägg. Jag har skapat en debatt, för vad man ska och inte ska ta på nätet. Killen i fråga mår tydligen rätt dåligt, det får vara ett straff nog. Vissa ser det kanske som att jag gör en pudel, men det har aldrig funnis en polisanmälan.

I sin iver att framhäva sitt ego, så har han enligt min tolkning, trampat på de personer som verkligen utsätts för kränkningar och hot. Hans ‘sak’ kanske är god, men jag ser inget gott i sättet det är formulerat.
Jag bryr mig inte om att han eller någon annan är ‘blatte’, man behöver inte tillhöra en ‘gruppering’ för att bli utsatt.

”Ni har ingen aning om vad vi ”blattar” får utså. Så håll käften bara. Rakt av. Jag använder systemet exakt hur jag vill, ingen white man ska tala om för mig vad jag får och inte får göra.”

Vi har yttrandefrihet här i landet, så jag är i min fulla rätt att uttrycka min syn på det hela. Nu är inlägget inte riktat bara till Damon som person, utan i allmänt reflektioner över klimatet i bloggosfären, som vi alla borde tänka på.

Andra bloggar intressant om: , , , , , , , ,

25 november, 2007

Igår var det tydligen ‘köpfri dag’, ser att DN skriver om det. I politikerbloggen kan vi läsa om Magnus Anderssons uppmaning att bojkotta vänsterns köpfria dag. Nu var jag inte ute och handlade igår men det innebär inte att jag bojkottat något.
Varför ska allting jämt handla om högern, vänstern eller mittemellan? Är folk så politiskt strikta att man bara lyssnar på, läser eller följer just sin egen politiska tillhörighet? För mig blir det ungefär som att jag aldrig skulle läsa Aftonbladet som är socialdemokratiskt. Tack och lov för att jag saknar partitillhörighet och ser mig mer som ‘open minded’ alla har något gott i sig.

Jag lägger ingen vikt i någon av artiklarna, däremot gör jag en spontan reaktion när jag läser vad Magnus säger

Bara detaljhandeln bidrar på en lördag med ca 2 miljarder kronor i omsättning till detaljhandelns företag. Om alla lät bli att handla en lördag skulle alltså Sveriges tillväxt minska. /…/ Till råga på allt så beräknas Sveriges bistånd utifrån 1% av BNI. Det innebär att en lördag utan handel förlorar fattiga länder inte mindre än 20 miljoner i bistånd

Idag söndag, har många städer sin årliga ‘julskyltningsdag’ som säkerligen drar in bra mycket mer än en vanlig lördag. Nu har jag inte varit på dessa skyltsöndagar på åratal. Men jag minns i min ungdom, då det i Sundsvall var stora ‘jippon’ i hela staden, allt kretsat kring julen.

Sen ska vi inte tala om, hur mycket pengar detaljhandeln drar in på t.ex. alla hjärtans dag, som blivit ett stort jippo även i Sverige.
Att uppmana till bojkott i ett sådant här sammanhang förstår jag inte vitsen med. Visst ett verktyg för att påvisa att folket har makten. I detta fall, vi som konsumenter.

Många gånger handlar man helt på impuls, när det gäller mig själv så sker det mesta på impulsköp, jag är ett lätt offer för reklam och för den delen ett smart och lockande upplägg och skyltning i affärerna.

Emanuel Hallklint, som är en av eldsjälarna till en köpfri dag. Säger i DN; ”Under senare tid, sedan klimatfrågan kom in i det allmänna medvetandet, har det blivit lättare att tala om kampanjen ”en köpfri dag”, ”

Lägg märke till ordet klimatfrågan. Åtskilliga äro de rapporter vi får från media om klimatförändringar, växthuseffekt och miljö. Vi uppmanas alla att tänka miljövänligt.

DN serie, Aftonbladet serie, Expressen serie. SvD hade i mars en rapport att svensken är den som tycks bry sig minst av EU länderna.
Faktiskt så här i jultider så är det inte svårt att som enskild människa sucka djupt av uppgivenhet. Vad hjälper det att jag och du köper lågenergilampor och släcker allt som inte behövs. När hela staden och alla dess tvärgator, skyltfönster och torg lyses upp av miljontals lampor i olika färger och former dygnet runt, för att markera att det är jultider och då ska vi minsann inspireras till att shoppa ihjäl oss, långt över de ekonomiska tillgångarna.

Tänd ett lampa och låt den brinna dygnet runt. Klimatfrågan är i juletider bara strunt.
Köp en julklapp och gör detaljhandeln glad. De fattiga kan vi tänka på en annan dag.

Andra bloggar intressant om: , , , , , , , , , , ,

23 november, 2007

I Norrköpings Tidningar kan man läsa rubriken, Fängelse efter upprepade trafikbrott.
Det kunde lika gärna gällt något annat brottsligt. Jag vill nämligen påstå att för vissa brottslingar så hjälper det inte med korta eller låga straff. Det lönar sig att vara olaglig.

I det här fallet så gäller det en körkortlös 45-åring som uppenbart struntar helt i om han har körtkort eller inte. De senaste tre åren har han åkt dit för olovlig körning vid elva tillfällen. Man behöver inte vara speciellt intelligent för att inse att det här mannen alltid kör bil. Inte tycks han nämnvärt bry sig om ifall han druckit heller. Vid senaste tillfället man ertappade honom hade han 1,3 promille alkohol i blodet.

Tingsrätten dömer åter igen mannen ”Han fälls nu för grovt rattfylleri och grov olovlig körning. Eftersom mannen fortsätter köra bil trots upprepade domar sätter tingsrätten straffet till två månaders fängelse. Dessutom förverkas en månads villkorligt medgiven frihet.”

Man kan fråga sig vems bilen eller bilarna är, de borde konfiskeras. Det borde även ligga ansvar på den som lånar ut sin bil till någon som inte har körkort.
Uppenbart räcker det inte med fängelsestraff för denna man. Frågan är om det ens hjälper med dryga böter, man kan nästan tippa på att det inte finns något att utmäta.

Jag säger inte att en som inte har körtkort, kör sämre. Personen kan han blivit av med det. Men när det även förekommer alkohol som vi alla vet är förenat med livsfara i trafiken. Då borde straffen vara bra mycket högre än ett par månaders fängelse, eller ändå hellre vård, helst när inte tidigare domar har avskräckt.

Andra bloggar om: , , , , , ,

22 november, 2007

Ohälsotalet skall ner. Det accepteras inte att medborgare är latmaskar och fuskare, ordet ‘sjuk’ har fått en helt ny innebörd.

Alla vill vi ha bort fuskare, oavsett på vilket område. Men det får inte bli på bekostnad av medmänniskors säkerhet. De nya folksjukdomarna såsom utbränd och andra stressrelaterade funktionsnedsättningar. Är faktiskt inga sjukdomsbegrepp som patienten själv har hittat på.

Kammarrätten i Jönköping, har givit en Norrköpingskvinna rätt mot försäkringskassan, skriver NT. Länsrätten gick dock varken på kvinnans eller läkarnas linje som oförmögen att arbeta utan konstaterade.. ”Det är angeläget att motverka att ersättning betalas ut från sjukförsäkringen för sociala och generella livsproblem”

Så länge diagnosen finns som sjudomsbegrepp, så skall det väl inte vara avgörande hur sjukdomen uppstått. Vikten måste väl ändå ligga på att människor blir hjälpta och just i Norrköping är det nog många som kan vittna om att passiv sjukskrivning är mer regel än undantag. Försäkringskassan jag ar de sjukskrivna istället för att sätta blåslampa i baken på sjukvården och framför allt på politikerna så de begriper att det saknas resurser för att människor skall bli hjälpta.
Vi kan aldrig få ett rättssäkert och demokratiskt samhälle om inte människor behandlas på samma villkor. Ett typiskt exempel som går hand i hand är att finansborgarrådet Kristina Axén Olin, accepteras sjukskrivning. Bakgrunden är att hon hamnade i en livskris som följde efter moderns död år 2005. Fallet med Norrköpingskvinnan handlade också om en ”stressreaktion mot fördjupning mot depression”. Kvinnans mamma hade dött och kvinnan blev deprimerad och fick svårt att sova. Blogge skriver ett väldigt bra inlägg kring detta med hur olika vi behandlas i samhället.

Sedan de nya sjukskrivningsreglerna trädde ikraft så har ICD-10 riktlinjerna fått en innebörd hur de skall användas och tydas. Vad gäller mer suspekta diagnoser som utbrändhet och annat stressrelaterat så fick utredningsgruppen påbackning och en förtydling skall komma i december.

Ostridigt är att stress etc. räknas som sjukdom. +Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48) som har en undergrupp +Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (F43)

Vad som är utlösande faktor är visserligen relevant men jag är övertygad om att samtliga som drabbats av dessa åkommor någon gång kan intyga att ju mer ‘problem’ som läggs på, destå svårare blir det att friskna till. Med andra ord är adekvat hjälp A och O för att bli hel igen. Även om tiden läker alla sår, så har vi alla olika lång transportsträcka.

Det berör oss alla, vi alla människor, bildar vårat samhälle. Tänker någon på konsekvenserna att ‘tvinga’ en funktionsoduglig människa i arbete. Oavsett om det är det fysiska eller mentala som är hindret? Vem av oss skulle vilja lägga oss under kniven på en läkare som ‘har gått i väggen’ eller åka taxi med en chaufför som knappt klarar av att tänka, än mindre fungera i trafiken. Vem tar ansvaret för om en maskinarbetare som deprimerad och i sin disträ trycker på fel knapp och mister en arm? Det var bara några exempel på situationer.

För att återgå till rätten att vara sjukskriven eller kravet på att arbeta och anses frisk. Så sitter försäkringskassan med makten över människors säkerhet. Yttersta ansvaret ligger naturligtvis på våra politiker och de borde i första hand se över kravet på att adekvat rehabilitering skall finnas tillgänglig och sättas in omgående när en människa anses så pass funktionshindrad att arbetsförmågan är nedsatt.

Andra bloggar intressant om: , , , , , , , , ,

21 november, 2007

Läser i min Rss, både SvD och DN har rubriken ‘Bobbys mamma misshandlad’. Tänkte för mig själv, det var fasligt vad den kvinnan blir misshandlad. Hur kan det ske i fängelset?

Båda tidningar rapporterar att den 27-åriga kvinnan som misshandlade Bobbys mamma, nu står inför rätta, åtalad för grov misshandel.
”Bobbys mamma satt den 3 november på en altan utomhus vid en av avdelningarna på Hinseberg när kvinnan attackerade henne genom att slå en porslinstallrik i hennes ansikte.”

Märkligt tänkte jag, precis samma sak har jag läst förut, dock flera månader innan. Tidningarna har nämligen skrivit fel på två månader. Händelsen inträffade den 3 september och inte november.

Jag kan inte minnas att media tog upp fallet då, däremot läste jag insideinformation om händelsen. Det är detta jag menar med att bloggarna många gånger är bättre än media. Man får en helt annan version av händelser när någon inblandad skriver.

Nu var det inte någon som var delaktig i själva misshandeln. Nej, jag läste ett ‘öppet brev’ från en medfånge. Som ifrågasatte hur kriminalvården kan tillåta kollektiv bestraffning. Det var nämligen vad som hände på Hinseberg efter händelsen.

Precis som det står i tidningarna, så hade den åtalade varnat för att något skulle hända om hon blev förflyttad till samma avdelning som Bobbys mamma.

I Nerikes Allehanda kan man läsa

Redan samma dag som överfallet – den 3 september – hade 27-åringen fått reda på att hon skulle flyttas till den aktuella avdelningen. Hon sa då att det fanns en överhängande risk för att det skulle bli bråk om hon hamnade på samma avdelning.
Beskedet hon fick var att det inte spelade någon roll – hon skulle förflyttas oavsett detta.

I ett gästbloggsinlägg hos Någons mamma – Någons dotter, skriver en medfånge

Det som förvånar mig lite är varför tar inte anstalten på sig något av ansvaret i stället för att söka syndabockar? Tjejen som gjorde det här hade ju faktiskt redan innan hon blev flyttad uttalat hot om att liknande skulle inträffa. Nu försöker inte jag rättfärdiga det hon gjorde, absolut inte! Jag undrar bara om inte ansvariga på Hinseberg har ansvar för alla tjejers säkerhet? Och ska inte sånt här försöka undvikas till varje pris?

Media skulle faktiskt kunna göra något bra och granska hur det ser ut för fångarna på våra fängelser. Kvinnoanstalter finns det bara ett fåtal, men oavsett anstalt så skall dessa fångar en dag komma ut bland oss andra. Förhoppningsvis har de blivit rehabiliterade till ett icke kriminellt liv, men ingen har egentligen någon insyn kring det som sker bakom murarna. Därför tycker jag att det är väldigt intressant att följa det mamman som sitter inne bloggar om via sin dotter, liksom att andra medfångar ibland får göra sin röst hörd.
Kåkbladet är en annan intressant sida att följa. Det händer faktiskt en massa saker som vi utanför aldrig får reda på.

Andra bloggar intressant om: , , , , , ,

20 november, 2007

I söndags var det trafikoffrens dag. Färska rapporter från vägverket, visar att allt fler dödas i trafiken, tvärt emot meningen med den sk. nollvisionen.

Motormännen hedrade genom en demonstration, de förolyckade och vädjade samtidigt om säkrare vägar genom att placera ut hundratals kors vid E4:an, söder om Stockholm.

Jag har skrivit flera inlägg kring nollvison och trafikdöden. Nollvision är blott en illusion och fartkameror är en falsk trygghet. Ofta får vi höra att ratt-och drogfylla är största orsaken till dödade och skadade i trafiken. För bra precis ett år sedan föreslog jag operation rädda rattfulla.

Nu går Motormännen ut och påstår att trafikdöden beror till största delen att vägarna är undermåliga. Men även vägverkets rapport påtalar att ökningen av dödsfallen skett på kommunala vägnät. Det ter sig som alltid, man lastar över problematiken på något eller någon annans ansvar.

Man kanske ska summera det till att de dåliga väglagen gör att rattfulla skapar dödsfall i trafiken.

SvD hade en artikel om trafikdöden igår. Det som slog mig när jag såg alla röda kors som ställts ut efter vägen var, att dessa i sig utgör en stor trafikfara. Naturligtvis så tittar bilisten och tappar därmed uppmärksamheten från trafiken. Numera är det väldigt vanligt att man sätter upp stora annonspelare eller plakat främst i anknytning till in och utfarter i staden. Men även inne i stadskärnorna. Reklam är till för att fånga uppmärksamhet och all uppmärksamhet som riktas till bilister är därmed en trafikfara, det är väl ganska logiskt.

Etappmålet för nollvision var satt till just i år. Förhoppningen var att det endast skulle förekomma 270 dödsfall i trafiken. Ordet noll, har inte samma innebörd för mig som för vägverket.

Vad kan man konstatera? Miljontals kronor läggs ner i projekt som i själva verket visar sig verkningslösa. Varken fartkameror, dryga böter eller något annat tycks ha haft verksam effekt. Jag är övertygad om att hade man istället lagt alla dessa miljarder på trafikpolisen så hade effekten varit större.

I vägverkets senaste rapport från ‘Livräddning pågår’ konstaterar man

Det visade sig i en utvärdering som företaget Trivector gjorde av det tidigare
arbetet med nollvisionen, att det fanns vissa brister som bland annat handlade om
andra aktörers medverkan. /…/ Vägverket har inte varit tillräckligt pådrivande och det har funnits brister i uppföljningen.

Man kan undra vad det är för fel i organisationen om det har tagit så många år och kostat miljontals kronor, innan man kommer fram till den slutsatsen.

Nu gör man det enkelt för sig och flyttar istället fram etappmålet på denna nollvisionspunkt om 270 döda per år till att ligga ungefär tio år fram i tiden.

Ju fler kockar destå sämre soppa brukar det heta. Men vägverket anser att fler aktörer ska in i förändringsarbetet och har därför bjudit in följande aktörer (utöver Vägverket) att delta i arbetsgruppen för det framtida trafiksäkerhetsarbetet:
• Arbetsmiljöverket • Näringsdepartementet
• Bussbranschens riksförbund • RPS
• Fordonsbranschen (Toyota) • Svenska Taxiförbundet
• Försäkringsbranschen (Folksam) • Sveriges kommuner och landsting
• NTF • Sveriges Åkeriföretag

Vad ska de arbeta med då?

Fokus för det fortsatta arbetet med trafiksäkerhet efter 2007 är att skapa en ökad trafiksäkerhet genom:
• Mer åtgärdsnära etappmål • Aktörsmått
• Årliga resultatkonferenser • Kontinuerlig mätning

Lägg alla dessa miljarder på att få ut mer poliser på gatorna istället. Fortkörningskontroller, flygande kontroller och alkohålmätning, torde vara det mest effektiva för att rädda liv och få säkrare vägar och trafik för alla.

Andra bloggar intressant om: , , , , , , , ,

16 november, 2007

Tro inte allt du läser är ett känt uttryck och orden får sannerligen innebörd efter att Aftonbladet gör en kalkon av en fjäder i sin iver att få fram scoop. När andra medier snabbt hänger på så får det konsekvenser i stora proportioner.
Den som själv något gång blivit omnämnd i media eller har personlig insikt i något som hänt, kan ganska lätt inse att det media skriver är en förvanskning av sanning och fakta. De vrider och vänder sina artiklar för att få läsare och de har aldrig utrymme nog för att få till en helhet, även om det skulle vara av intresse.

Bloggosfären är ett komplement
Här ser jag det positiva i sk. medborgarjournalistik, där bloggare i många fall själva kan lägga fram fakta. Bloggosfären är faktiskt väldigt nyttig för samhället när det gäller levnadsöden. Åtskilliga bevis finns att läsa djupgående hur mycket i samhället fungerar och även dess brister.
Som några olika exempel kan jag nämna; Williams tuffa kamp tillbaka ( En 10-årig pojkes väg tillbaka från en dödsdom efter en elakartad tumör på hjärnstammen. Men även pappans kamp mot försäkringskassan). Vendettanbettan, ( En kvinnas kamp tillbaka till livet efter att ha överlevt mordförsöket som hennes ex utsatte henne för. Men även kampen mot myndigheter som offer ) Mira vår kämpe, ( Pappan berättar hur de via ultraljud fick reda på att barnet hade diafragmabråck. I över ett års tid har vi fått följa Miras kamp för överlevnad ) och ett sista exempel är Någons mamma – Någons dotter, ( En dotters berättelse om mamman som plötsligt blev häktad och senare dömd till ett långt fängelsestraff. Numera gästbloggar även mamman från Hinseberg )
Alla dessa livsöden, är otroligt spännande, skrämmande och gripande på sitt eget sätt. De skulle mycket väl kunna finnas i bokform. Precis som med böcker så rekommenderar jag er att läsa dessa bloggar från början.

Gränsöverskridande

När det nu gäller Aftonbladets stora rubriker om att Filippa Reinfeldt skulle mördas av en psykiskt sjuk människa så leder våra tankar automatiskt till Anna Linds mördare, hur själva familjen Reinfeld känner sig kan jag inte ens spekulera i. Det måste vara en otrolig chock att få reda på något så allvarligt via media. Men de nöjer sig inte med en artikel utan de följer upp med Målet, Läkarnas journal, ,

Bloggosfären dömer Aftonbladet till halshuggning, skriver Jinge och det är nog inte så konstigt för Säpo själv dementerar uppgifterna. Men Aftonbladet själv, vänder på det hela och säger att Säpo kommenterar uppgifterna. Aftonbladet har också en artikel om varför sjukvården bröt sekretessen och larmade.
Sammantaget kan man titta på Knuff, så har Aftonbladet följt upp sin egen grova tidningsgroda med åtskilliga artiklar.
Själv ställer jag mig den viktigaste frågan av alla; Hur kan Aftonbladet ha fått tag på alla dessa uppgifter som rör rikets säkerhet i allra högsta grad. Med stor stil gör man även reklam om vad som komma skall i dagens papperstidning ”LÄS ALLT om läkarnas samtal med 42-åringen i morgondagens papperstidning” Har Aftonbladet börjat med buggning? Jag tvivlar å det starkaste att varese sjukvård eller annan myndighet släppt på några uppgifter om händelsen eller mannen. Om Aftonbladet har tagit del av den 42-årige mannens journalhandlingar , så måste det någonstans brista grovt i sekretessen. Grävande journalistik i all sin glans, men det här tyder på att med nya kommunikationslagringslagen så kommer läckande uppgifter om privatlivet att bli vardagsmat då media kan alltid hänvisa till källskydd.

Jag ser detta, enbart som ett tarftligt försök att skapa rubriker. Hela den här historien gör att man får än mindre trovärdighet för medias rapportering kring det som sker i samhället även om Aftonbladet medger endel felaktigheter.

Med anledning av hotet så passar Aftonbladet på att fråga andra höga politiker hur de ser på hot mot deras person. Jag kan konstatera att de sköter sina uttalanden väl, för naturligtvis är eventuella hotbilder inget som skall ventileras i media, något som mycket väl kan trigga knäppgökar.

Min sista reflektion över händelsen blir rent spontan eftersom jag inte känner mannen eller har varit med på dennes läkarbesök och vet vad som blivit sagt.
Mannen ifråga lider enligt Aftonbladet av ”personlighetsstörning, empatistörning och impulsbenägenhet”. Jag är ingen läkare men mitt sunda förnuft säger att med de diagnoserna så lever man inte speciellt mycket i verkligheten och kan hitta på vad som helst för att få uppmärksamhet. Något säger mig också att det likväl kan vara ett uttryck för frustration om man inte anser sig få gehör och hjälp för sina problem och det behöver inte bara vara i sjukvården. Bara en sådan sak som att Göran Persson får behålla sin avgångslön, kan ju få vem som helst att känna politikerförakt.  Vilka blir då enklast att ‘hota’, naturligtvis politiker och tjänstemän på olika nivåer. Det är ju de som är ytterst ansvariga.

Uppdatering: Opassande har skrivit ett tänkvärt inlägg. Jag är benägen att hålla med Martin Jönsson med rubriken; Att skrämmas är också en form av hot. Att blåsa upp en sådan här grej ser jag som mer allvarligt, inte minst ur perspektivet psykiskt lidande. Utifrån tingsrätten domen om kränkning när Reinfeldt fick vatten i ansiktet av en ‘tv-journalist’.

Andra bloggar intressant om: , , , , , , , , ,