Archive for the ‘vardag’ Category

11 december, 2007

Jag trodde för ett par veckor sedan att jag ramlat över en häftig webbutik för alternativa julklappar, att tipsa om ( det bara kliar i mina fingrar att beställa ). Nu ser jag att både TkJ och Internetworld skrivit om Coolstuff. Men det blir inte mindre tipsvärt för det. Lider du av fantasibrist och idétorka vad du skall ge bort i julklapp så hittar du säkert någonting där.

Alternativa julklappar och presenter

Många får ångest när det lider mot jul, kanske inte för själva julen som sådan men detta med julklappar som kan bli en kostsam historia som man lider länge av inpå nya året. Därför tänkte jag tipsa om lite billiga julklappar som också kan bli personliga. Då dessa inte är årstidsbundna så lämpar de sig också som presenter.

Foton på annorlunda sätt

För den som pysslar med grafik så har Moderskeppet flera bra julklappstips. Själv har jag alltid varit sugen på det här med foto på canvasduk. Nu fick jag chansen helt plötsligt att testa det och det funkar på en vanlig skrivare. Alltså, lågpriskedjan Lidl, har mycket billiga prylar och just nu har de åtminstone i min stad erbjudande på canvas/målarduk på rulle. En rulle 50×250 cm kostade bara 50 kr. Det fanns en smalare variant också tror den var 40×200 cm som kostade 40 kr.

Jag tänkte det får bära eller brista, klippte ut en bit i A5 format, valde ett foto och skrev ut. Från början krånglade det och skrivaren ville inte känna av målarduken eller så blev det ‘papperstrassel’. Det fick jag dock bort genom att lägga vanliga papper underst i pappersmataren.

Testresultatet utskrift canvasduk Tilläggas bör att detta foto är suddigt och därför syns inte utskriften så bra. Inte heller har jag mixtrat med fotot så canvasutskriften ser lite blek ut. Jag antar att man måste redigera fotot lite för att få klarare färger och kanske lite tydligare. Men jag blev klart nöjd och kan nu göra fotopresenter i A4 format.

Rislampor

Ett annat presenttips är att ge bort lampor. Rislampor finns i olika former, rislampor på ikea finns i olika former

de runda kostar bara några tior. De finns både tak, vägg och bordsalternativ i olika utföranden.

Själv tycker jag de är tråkiga i de vita utförandena, därför har jag själv målat med akvarellfärg ( går säkert lika bra med vanlig vattenfärg ) Den här lampan har jag målat med färger som går i mitt överkast.
målad rislampa Nyanserna och färghårdheten blir helt beroende på hur mycket färg respektive vatten man använder. Principen är densamma när man akvarellmålar, dvs. blöt först och måla tunt och lager på lager. Nu är jag ingen konstnär men den som kan rita kan i praktiken göra vilket motiv som helst. Eftersom det blöta ( duschade ) papperet gör att lampan faller ihop så gör man det enklast att hänga upp den i badrummet eller så innan man börjar.

Ett annat alternativ är att köpa bara en lampram och själv klistra på papper av något slag, eller för den delen ett tyg, men då brukar man måsta klä själva ramen med snedslåband först. Precis när jag skriver detta slår mig tanken att man skulle kunna göra en häftig lampa av just canvasfoton.

Andra alternativ på att skapa lampor är t.ex att köpa en billig lampa på Ikea och måla ett mönster på den med glasfärg. Grönö bordslampa för 49 kr eller en billigare variant i plast, Lampan för 29 kr.

Blommor och ljus

Det här exemplet gav jag bort en gång i present vid en inflyttningsfest. blommor och ljus som present Jag skapade det efter de färger jag visste att de hade hemma. Här har jag valt ett blomarrangemang med levande blommor, men det går lika bra med siden eller torkade, vilket kan vara ett lämpligare exempel om någon är allergisk.
Svanen har jag köpt i en lågprisaffär, liksom mycket annat jag köper som *bra att ha någongång*, likaså glasfatet och ljusglaset, tror jag betalade några kronor styck för dem. Klistrade fast det med självhäftande tejp så det skulle stå stadigt. Det här blir lite tre presenter i en eftersom varje sak går att återanvända.

Geleljusmassa går att köpa i hobbybutiker, likaså färgpulver. Själv köper jag också aromaoljor och droppar i ljusen.

Andra alternativ på ljus är att använda sig av lysfotogen.
ljusfotosken i flaskaHär har jag tagit en vanlig flaska fyllt på med lite färgade stenar, alternativ marmorkross eller glaskulor. Fyllt på med lysfotogen. Veke och toppar finns att köpa i hobbybutiker etc. En vanlig ljusmanschett och en gardintofs fick bli dekorationen.

Ett annat alternativ till att använda ljusfotogen/lampolja. glasskål med sten och lampolja Här har jag använt en låg glasskål, de för värmeljus går också bra. Fyllt den med vanliga fina stenar jag hittat ute och stoppat i en vekbit. För att hålla den på plats har jag tagit en metallbit, det går bra med typ en mutter, bricka eller vad som helst. Kanske hål i en en metallkapsyl kan bli ett roligt alternativ.

Dekorera en flaska

När jag ändå är inne på blommor och flaskor, så händer det ibland att man vill ge bort något i dryckesväg. Det känns lite tråkigt att bara komma med en flaska så jag brukar dekorera dessa med lite blommor. Eftersom blomarrangemanget oasis + fäste, fästs med sådant där grönt ‘blomkladd’. Så är det enkelt att ta bort det hela och fästa det på något annat, lägga det på bordet eller vad nu mottagaren vill göra. Även detta lämpar sig med oäkta blommor. flaska med blomsterarrangemang

Det var de julklapps och presenttips jag hade att komma med nu. Samtliga kan man faktiskt göra tillsammans i familjen som ‘pysseldag’.
Har du några tips på enkla,billiga eller personliga julklappar och presenter att dela med dig av?

Andra bloggar intressant om: , , , , , , ,, , , , ,

3 december, 2007

Brukar inte gå in på privatlivet i min blogg. Fast ibland, som nu t.ex. så kliar det för mycket i fingrarna att dela med sig hur man har det på hemmafronten.
Ni känner inte mig eller min familj, så för att ni som väljer att se videon ska få lite förståelse så ger jag lite bakgrundsinfo.

Jag slutade för många år sedan att skicka julkort med posten. Gick intäkterna för julfrimärkena oavkortat till något hjälpändamål, skulle jag kunna tänka mig det men inte som det är nu. Normalt sett brukar jag göra ett eget julkort och maila runt eller lägga i blogg.

Vi firar inte jul längre av flera orsaker och ju äldre barnen blir destå mindre jul blir det i traditionellt firande.
Nu är det bara Jimmy som inte flugit ur boet än så vi träffas inte så ofta allihopa samtidigt. Detta är visserligen som en befrielse för de har alltid varit som hund och katt mot varandra. Tre totalt olika personligheter. Ibland undar jag om de inte blev förväxlade med andra barn när de föddes 🙂

Cissi 21, är nog den som är mest olik oss alla till sättet. Håller sig avvaktande på sin kant och smälter in där hon själv tycker det passar.
Robban 18, är normalt den som varit lugnast, lite försynt. Han har numera blivit mer öppen och skämtsam av sig.

Sen har vi vår egen familjeterrorist Jimmy 16, att ha honom hemma är som att bo i kollektiv, han pratar för alla på en gång. Jag känner ingen som har så många personligheter som honom, på gott och ont. Antingen går han omkring och spelar ‘muppig’, de karaktärerna har han tagit efter olika komiker etc. Eller så sjunger han hela tiden, eller träningsrappar är väl det han sysslar med, han kan snart inte prata normalt.

I år har Robban 18, valt att följa med pappa till Thailand tre veckor och eftersom han åker i morgon så tänkte jag att jag skulle samla barnen igår för att ta ett julfoto. Vi har ingen släkt i närheten så det är ett utmärkt sätt att skicka fotohälsningar så ser andra hur de ser ut år från år.

Nu höll jag på närmare en timme att försöka få till foton, inte på enda kort kunde de vara normala samtidigt oavsett vilka trick jag försökte med. Till slut gav jag upp, tänkte jag ställer om digitalkameran till videoinspelning istället. Förhoppningen var att det skulle bli lite mer normalt, se och låta lite mer naturligt. Jag menar, hur svårt kan det vara att säga god jul och gott nytt år samtidigt?

Det här är alltså inte fejkat på något sätt, utan så här beter de sig när vi är samlade, sen spelar det ingen roll om vi äter mat, spelar familjespel eller gör något annat gemensamt. Jargongen är densamma, kan ni förstå att jag behöver husmorssemester?

 

Sammanlagt tog väl det hela ca 2 timmar, blev det någon julhälsning till slut?Robert hittade en gammal barnväska med gamla foton och gjorde sig själv till tomte istället. Titt i tomtens väska

Andra bloggar om: , , , , , , ,

13 november, 2007

Åtskilliga äro budskapen från media när det gäller internet och vårat användande av de allt mer växande möjligheterna att utnyttja alla nya resurser.

För en gångs skull ska jag skylla på media. De styr vårat tänkande, tyckande och handlande. Människan är formbar i det mesta. Egentligen handlar det på individuell nivå hur pass påverkbar man personligen är. Jag erkänner jag är påverkbar för min nyfikenhet tar oftast överhand. Men därefter har jag en gräns hur pass ‘fångad’ och styrd jag blir.

Egentligen skulle jag kunna hänvisa till äldre inlägg jag skrivit ett antal av som har samma innebörd. Men jag har allt för dålig struktur på taggar och kategorier för att hitta igen det jag skrivit.
Jag ser att Teflonminne har skrivit i ämnet kring Tv-spelens påverkan, liksom Joshua_Tree, har tagit upp hur media, i detta fall Aftonbladet, felvinklar rubrikerna.

Den som orkar tänka tillbaka lite, märker ganska snart hur media svänger i vad som är bra och dåligt. Ja, jag säger media som klump och avser de som håller sig på internet, för det är dem jag följer. Vi har blivit varnade av experter att vara försiktiga med vad vi lämnar ut för uppgifter om oss själva. Medan många i nästa stund skriver t.ex. om det snabbt växande nätverket Facebook och ger lektioner i dess användande. Media påverkar det nyfikna folket. Säg någonting som inte har en baksida, men lite sunt bonnförnuft borde vi väl alla ha utan att det ska gå så långt att EU stiftar lagar för att människor inte tar eget ansvar.

Sociala nätverk och bloggande har blivit en normal företeelse i mångas livsföring. På nätet växlar allting snabbt och är det någonting vi kan vara säkra på, så är det att de ‘kriminella’, alltid ligger ett steg före.
Jag förundras över folk som lämnar ut det mesta man annars normalt skyddar. I ena stunden värnar vi om integritet och hänvisar till PUL. Medan i nästa stund så släpps allt privat ut, utan en tanke på konsekvenser. Fritt fram för t.ex hackare och andra nyfikna att utnyttja i olika syften.
Jag är visserligen inte helt anonym själv, men jag försöker åtminstone inte att öppna dörrarna på vid gavel för andra att lätt släkt- och vänskapsforska över mitt liv. Jag är inte heller beredd att riskera att få oinbjudna gäster i mitt hem varese om de är i vänskapligt eller kriminellt syfte.

Media försöker att styra ditt och mitt tänkande i det interaktiva samhället. Ena dagen är det något bra och nästa något negativt. Men bakom varje journalist finns en vanlig människa som formar just sitt tänkande i ord, kanske vidareutvecklat eller rent av underminerat utifrån fakta. Det mest logiska är nog att ha en argumentationsanalys med sig själv kring sitt eget internetanvändande.

Internet handlar om frihet under ansvar. Läs igenom avtalen på alla ställen du är medlem så märker du nog tvivelaktigheter lite var stans. Är det inte lite kasta sten i glashus av  Metro och Aftonbladet, hur ser deras regler ut för medlemsskap?

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

11 november, 2007

Idag är det ytterligare en farsdag, ja jag menar fars inte far. Har aldrig begripit mig på att det ska firas till höger och vänster och kallas högtidsdagar. Ska det behöva vara kommersiella jippon för att folket ska uppmärksamma varandra?

Jag vägrar låta mig luras in att köpa allehanda prylar för att visa uppskattning eller hänga med i trender. Det visar hur folk är lättledda inför PR. Kanelbullensdag var det nyligen och genast skulle alla köpa bullar oavsett om man äter det annars eller inte.
Alla pappor är nog oändligt trötta på slipsar och de stackare som inte är pappor får känna sig utanför eller för att inte tala om de barn som inte ‘har’ någon pappa, de blir plågsamt medvetna om det.

Alla hjärtans dag som vi tagit till oss från USA, liksom Halloween. Är ytterligare två dagar som blivit enormt kommersiella i Sverige. Ska det verkligen behövas en speciell dag för att tänka lite extra på våra nära och kära oavsett om de är i livet eller inte.

Det är hög_tids_i_dag att strunta i far och istället ägna uppmärksamhet på allt du värderar istället.

Etta på singeltoppen

Källa: SvD

Andra bloggar om: , , , , , , ,

6 november, 2007

Bara en dags paus för andhämtning tänkte jag. En dag har blivit i det närmaste en månads frånvaro från bloggen. Det räckte inte ens att vi fick backa klockan en timme, ingenting tycks hjälpa när tiden är ett hinder.

Jag har allt för många tidskrävande projekt på gång och hur jag än försöker att prioritera så skulle jag ändå behöva dubbla timmar på dygnet. Ju fler dagar som går hamnar jag allt längre ner på den *måste göra* lista, som ständigt växer.

Jag har knappt läst en tidning under denna månad, än mindre hängt med i bloggosfären och när jag nu försöker ta mig en överblick så inser jag att det hänt en hel del saker och med ens så känner jag mig som om det är första gången jag gör entré i internetvärlden.

En trevlig sak jag snappat upp från Deep Edition, som jag för övrigt ser har ny snygg layout, är pluginet CommentLuv. Det är trevligt på så sätt att de bloggare som kommenterar hos mig, får en länk till sitt senaste inlägg, som tack ( kan man säga ). Undrar om detta plugin, kommer att påverka twinglyrapporterna framöver?

Jag ser att Bisonblogg fyllt tre år, ja tiden bara rusar iväg men jag förstår inte hur han och många andra hinner med allting de åtar sig på ett utomordentligt sätt. Jag bara undrar, kan man köpa tid på rea någonstans?
Den här bloggen startade jag i april, ja egentligen har namnet Alter Ego funnits sedan januari i år, då jag först låg på wordpress portalen. Jag har inte landat i mig själv än utan spretar åt alla håll i mitt skrivande, men det är väl lite som min personlighet, vill kunna lite om mycket 🙂
Nu såg jag att Primelabs kommit ut med en ny rapport över bloggsverige ”Underlaget är inlägg från ca 45 000 aktiva bloggar som tillsammans producerat över 800 000 inlägg under perioden.” Det känns ganska stort och mäktigt att lilla jag finns med i en av topplistorna, bland alla dessa bloggar. Twingly Report Sweden Nr. 2 2007 (pdf) Tackar allra ödmjukast till Er som länkat mig och gjort detta möjligt.

Aftonbladet har också skaffat sig en egen twingly effekt och länkar nu till bloggare som är med i Bloggportalen. Tanken är god men jag kan inte förstå att Aftonbladet ( Nya medier ) tycks ha för avsikt att stänga in sig i en egen liten sfär. Jag tror personligen att tiden är förbi när man som aktör själv kunde bestämma var ‘skåpet skall stå’. Det är snarare så att bloggarna eller brukare av tjänster blir de som styr upp vad man vill ha. Det har nog många andra webtidningar insett och därför anslutit sig till twingly.

Nej nu rinner tiden iväg för mycket, dags att laga middag, sonen har beställt fläsk med löksås … myyyycket lök kräver han. Själv byter jag nog ut potatisen till raggmunk för egen del.
Sonen föresten vill jag skryta lite över, det är musikproducering på gång. Gå gärna in och lyssna på första låten med ReggaeTeens, som är en cover på Gyllene Tiders, När vi två blir en. Resterande som kommer är eget material.

Andra bloggar om: , , , , ,

25 september, 2007

Branschfolket samlas för att tala till varandra, människor inom mediabyråer PR- och reklambranchen, samlades under måndagen på det årliga Omformskonventet som anordnas av reklambyrån Heimer & Company. I publiken fanns även studenter som förmodligen på ett eller annat sätt också kommer att hamna i branschen och så fanns där naturligtvis människor från näringlivet.

Mitt bland alla de ca 500 deltagarna fanns även jag och jag återberättar här min upplevelse för det var intressant, mycket intressant fast jag väljer att se det ur ett annat perspektiv, nämligen som måltavla.

Mina första spontana reaktioner direkt efter avslutet var funderingen. Är det reklambranschen som försöker omforma måltavlorna, dvs. konsumenterna, du och jag eller är det vi som med våra vanor som tvingar branschen att omforma sig efter vår vilja och våra behov? Det blir lite, vad kom först hönan eller ägget.

Det har redan skrivits så mycket bra sammanställningar om Omformsdagen, så det är ingen större idé att jag ordar mer om just innehållet. Men jag kan inte låta bli att undra hur det står till med mediabevakningen och sanningen däri, när man läser något så dumt som hur Claes de Faire från Resumé, kortfattat och helt felaktigt lägger fram en ‘nyhet’. Här kan vi snacka om att ta en liten bit ur ett sammanhang, så det blir ett helt felaktigt resultat. Jag tvivlar att han själv var där, men för den närvarande blir det en aning märkligt att läsa ”Farfar vinner jätteuppdrag”, när hans chef tillika chefsredaktör och ansvarig utgivare, Viggo Cavling var moderator för dagen. Han borde väl åtminstone ha vett att redigera en artikel så att den även blir begriplig för den ovetande massan.

Sanningen låg närmare i att Matias Palm-Jensen, tog Björn Borglanseringen som ett av flera exempel på hur reklamen numera blir mer och mer interaktiv, för att känna någon slags tillhörighet så skapas det ‘världar’ antingen via några personer ( typ Ica Stig ) eller Diesels Heidies. Ett annat exempel är avatarer som blir profiler för företagen. Nokias Pjotr, är ett exempel när människor inte kan skilja på verklighet och fantasi. Men reklamen säljer och det är det som är meningen och då gör man som Researcher sammanfattar det ”exempelvis i battle mellan Pjotr och DJ Effex. Jobbar då med att låta de som gillar Pjotr-figuren att möta DJ Effex fans (DJ Effex är en beatboxartist känd från YouTube).”

Hade Resumé velat skriva något bra och positivt så tycker jag man borde nämnt det designstipendium som anordnarna Heimer & Company, årligen delar ut till en kreativ student.

Fredrik Wass, skriver för Internetworld och riktade in sin artikel på vad Stina Honkamaa, vd på mediebyrån Carat, framförde. Hon hade många viktiga aspekter i det hon framförde. Mycket av det hon sa fick mig också att tänka att människan är formbar till what ever you make them to.
Jag fick lära mig ett nytt ord, frazzing. Länge har jag trott att det är ett kvinnligt privilegium att kunna göra flera saker samtidigt ( därav är vi så effektiva ), men frazzing börjar komma in som ett allmänt levnadssätt oavsett kön och ålder. Vi har nämligen fått lära oss leva i stress och då gör man allting samtidigt. Att skicka sms, prata i telefon, lyssna på musik och se på tv på en och samma gång, hör idag till vardagen, därav måste också reklamen anpassas i korta sekvenser som konsumenten själv avgör när den vill ta till sig.

Sen kommer det mest märkliga, vilket får mig att inse hur gammal och omodern jag egentligen är. Peter Ingman från Newsdesk pratar om Second Life. Ja vi får även testa på denna i mitt tycke knasvärld. Hur kan en hel värld av människor ha ett sådant fattigt liv att de måste ut i ett andra helt fiction skapat?
Mer märkligt tycker jag det är att det är PR- reklambranschen som puchar på att även företagen skall ut dit och marknadsföra sig. Har vi verkligen tid att leka i fantasivärldar, skapar inte det ändå mer stress?

Som konsument och därmed måltavla för reklam, anses jag påverkningsbar. Slutsatsen blir efter detta konvent. Nästa år ( eller snarare tidigare) borde det hela rikta in sig på konsumenterna, dvs. alla vanliga människor som lever i och med den digitala vardagen. Ska den virtuella utvecklingen kunna påverka måltavlorna så behövs ingående information på nybörjarnivå för att konsumenten skall kunna tillgodogöra sig såväl information som hur de skall använda den.
Faktum är att tusentals människor inte har tillräckligt med kunskap att hantera situationen när reklamen lett dem till varuhyllorna. Facebook, YouTube MySpace och Seccond Life, för de flesta blir det som att släppa in en människa med ögonbindel på Harrods och tro att de ändå ska hitta varorna.

Andra bloggar intressant om: , , , , , ,

19 september, 2007

Gör du grodor i din interaktiva värld?

De flesta av oss har någon gång tryckt på skicka knappen, oavsett om det gäller ett sms, mail, chatt eller något annat kommunikationshjälpmedel i den digitala världen. Skräckkänslan eller den pinsamma upplevelsen som direkt infinner sig, beroende på vad och vart vi skickat, är något som sitter kvar länge om vi ens är medvetna om att vi skickat fel.

Vi lever allt mer i ett digitalt samhälle, såväl privatlivet som arbetet har flyttat ut på nätet. Den som inte hänger med i utvecklingen blir i princip ‘lost in space’.

Det som göms i snö kommer upp i tö

Sagt är sagt och går inte att ta tillbaka brukar man säga, men än värre är nog att det som är skrivits i cybern finns för alltid kvar. Även om Google ska ha som policy att ta bort sparad sökinformation efter 18 månader, så innebär det inte att allt du skrivit eller lagt upp på nätet försvinner. Man kan nog vara ganska övertygad om att, ifall man lägger ut en text eller en bild som man ganska omgående ångrar, så finns det ändå alltid någon som sett och sparat det, oavsett om sökspindlarna hunnit med att indexera detta eller inte. Saker, vilket i senare sammanhang kan användas till något negativt, vilket bevisats många gånger när ‘kändisar’ gamla eller nyblivna, plötsligt börjar florera i mindre attraktiva situationer. Carolina Gynning är väl den senaste i raden. Saker man kanske gör och säger i sin ungdom, kan man senare i livet bittert få ångra allt medan it-tekniken utvecklas.

Bristande kunskap eller slarv

Storebror ser dig, har blivit ett känt begrepp. IDG hade en väldigt intressant artikel i helgen. Men jag är inte så säker på att det är ‘storebror’ som är den man mest behöver se upp med. Jag är mer oroad över den personliga integriteten på t.ex Facebook. Det varnas över att arbetsgivare etc. numera håller koll på bloggare. Järnladyn, är en av dem som fått erfara den negativa sidan att blogga öppet. Via Syrran ser jag att bloggaren mllstrm, blivit av med jobbet för att han var för frispråkig. De här exemplen var ändå ‘bara’ bloggare, vilka ofta är ganska anonyma. Värre är det alltså med Facebook, där hundratusentals internetanvändare helt utan hämningar ger sig in i leken. Men kommer de sedan att leken tåla?

Det som från början var tänkt för ‘klasskompisar’ att hålla kontakten, har i blixtfart förändrats till en virtuell värld för sig, där inte bara dina polare finns. Företagen ser poängen med hur de skall marknadsföra sig och leta potentiella kunder. De olika nätverken ökar till att omfatta de mesta. Här kan du alltså se vilka som har anknytning till Aftonbladet eller vem som arbetar inom kriminalvården. Helt öppet eller ens med eftertanke så avslöjar man allt, som man kanske i ett annat sammanhang använder sekretesspolicy i.

Är det bristande kunskaper om hur saker sparas och visas på internet eller rent slarv, som gör att gemene man hoppar på alla trender?

Hade jag ingen aning om

Mottagit men ej förstått, var en mening jag roade mig med att använda på 90-talet. Det var min personliga protest så fort en myndighet skrev något till mig med ordval som inte används i normalt samtal. Det är inte meningen man ska behöva ett lexikon för att begripa vad som menas. Min respons gjorde att de var tvungna att omformulera sig så det blev begripligt i vanlig svenska.

Men att säga ‘det hade jag ingen aning om’ eller jag förstod inte engelska, när det gäller ens aktiviteter på internet, det kommer man nog inte långt med. I de nya sociala nätverken eller digitala kommunikationer över lag så är det upp till en själv att begripa bättre eller sämre och stå för eventuella konsekvenser. Man ska inte vara rädd för att använda datorn eller internet, däremot skall man nog ha respekt för den allt mer utvecklade tekniken, som ingen av oss vet vad den kan leda.

Faran att använda den interaktiva kommunikationen

Att göra en groda som privatperson är kanske inte hela världen, även om det är pinsamt. Men att som företag göra dundergrodor kan kosta mer än det smakar. Igår upptäckte jag i min hotmail att jag fått två mail som inte alls var avsedda för mina ögon. Att det dessutom kom från ett företag som säger sig syssla med kompetensutveckling, gör ju inte saken bättre. Man utlämnar alltså inblandade personer och företag i mailen och bifogar dessutom kontrakt.

Nu har —- ringt (det här tar aldrig slut…). Han säger att det enda som ska gälla, om —- vill sälja, är att den nya ägaren av —– tar över gällande hyreskontrakt med —— på oförändrade villkor. Det är först om denne inte vill det, som bollen övergår till ——.

Jag bekäftar mötestiden på fredag kl 08.30 på —– kontor.

mvh

xxxx

Hur de ens fått tag på min hotmailadress begriper jag inte, mer än att den innehåller namnet på en av de nämnda parterna. Men att man som företag inte har bättre koll på sina mailadresser och vem de går till är ett bevis på hur farligt det kan vara med den snabba kommunikationen. Nu känner jag inte dessa personer och det vara väl inga direkt hemliga kontrakt som bifogades, men det kunde ju ha innehållit något annat.
Så en av farorna i de sociala nätverken är att man blandar ihop kända med okända, privata kontakter med yrkeslivet och uppgifter sprids helt okontrollerat via bekantas bekanta i de nätverk man deltar i. Till slut blir det lite av alla känner apan men apan känner ingen.

Ett tips som man således kanske bör använda sig av istället för mail är  vad Beta Alfa och fyra nyanser av brunt, tipsar om nämligen Google docs, som Nikki testat.

Livet är ett ständigt lärande

Man lär så länge man lever, det svåraste idag är nog inte själva livet utan snarare all tid som går åt till att försöka hänga med utvecklingen av den virtuella livstilen som allt mer blir vårat nya samhälle. Jag är en nyfiken människa som gärna hoppar på nya saker och försöker att snappa upp såväl användbart som fällor. Samtidigt så inser jag att jag inte kan förlita mig på andra, jag måste själv lära mig, ta in information från olika håll och sedan förvalta det i mitt eget internetanvändande. Så för mig skall det bli väldigt intressant att gå på Omform på måndag och lyssna på och förhoppningsvis diskutera och lära mig lite mer om den virtuella utvecklingen och hur det kommer att påverka oss framöver.

Andra bloggar intressant om: , , , , , , , , ,

9 september, 2007

Klockan är 01.35 natten mot lördag. Jag ligger och väntar på att sonen skall komma hem från gymnasiediscot i grannstaden. I kvarteret där jag bor händer det en hel del saker, så det är inte för intet jag är nyfiken.
Jag hör en bil utanför porten, reser mig upp för att kolla. Märkligt vem sjutton flyttar halv två på natten, för utanför parkerar en bil med ett hyrt skåpsläp.
Tanken slog mig att det kunde vara min dotter, som behövde hjälp och varit och hämtat sitt bohag för hon står i begrepp att flytta. Ut kliver två yngre män som joggade upp mellan husen. Minuterna går och plötsligt hör jag släpkärran öppnas, åter tar nyfikenheten över hand och jag reser mig upp. Tankarna har förvandlats till att det kanske är någon ‘spritleverans’ som skall lastas av.

Istället står jag som ett fån och tittar på hur det lastas in verktyg eller maskiner är nog ett bättre uttryck med tanke på storleken. Inbrott tänker jag direkt. Huset mitt emot är en enda stor byggplats, totalrenovering och utblåsning av allt gammalt, det är nervpåfrestande att leva i oljudet från morgon till kväll.

Hjärtat börjar pumpa blodet allt snabbare, ska jag ropa, ska jag gå ner eller vad? Hämtar telefonen för att ringa polisen slår 112, men lägger på. Pinsamt om det är byggarbetarna som hämtar grejor ( jo de jobbar på märkliga tider och helger också ) Fortsätter att titta och springer fram och tillbaka i lägenheten, mellan fram och baksidan.
Videokameran tänker jag, nej den tar för lång tid att ta fram. Istället tar jag digitalkameran, försöker först knäppa ett kort utan blixt. Jag hade stressat upp mig själv så mycket att jag inte ser inställningarna i mörkret, dessutom har jag inte glasögon på.

Försöker på måfå att filma det som föresegår där ute i det bäcksvarta mörkret, i tanken är jag väldigt klar över vad jag bör göra, kolla in detaljer så gott det går i mörkret. Misstaget jag gör är att förlita mig på en film tagen utan belysning, så mörkt att jag inte ens ser var jag filmar.
Att det handlar om inbrott förstår jag säkert, när en av killarna försöker gömma sig bakom släpet när det kommer två cyklister. De får förmodligen syn på mig också när de står och tittar sig nervöst omkring. Strax därpå blir det väldig aktivitet och de är plötsligt minst 5 stycken som är stressade att få in stora och tunga maskiner i släpet. Jag hör hur de ropar, skynda er nu då, starta bilen, släpp den där. Samtidigt som jag kommer fram till polisen och berättar vad som hänt, så åker de iväg.

En stund senare ringer jag upp igen och meddelar att av filmen kan man knappast urskilja något, men från fotot fick jag fram regnumret på släpet och meddelade att ett stort verktyg ligger kvar på gården.
Först dagen efter när grannen också ringer om verktyget kommer polisen. Då kanske de förstod hur stort detta inbrott förmodligen är, för det såg lite löjligt ut när polisen kom med en brun papperskasse för att ta hand om godset. kvarlämnat stöldgods

Min film och foton beslagtogs, men då de inte har filmvärldens CSI utrustning för redigering så lär de knappast vara användbart i någon större utsträckning. Men man kan alltid hoppas att de var så klantiga att de faktiskt hyrt släpet och inte stulit det också.
Det är märkligt, fast man så väl vet hur man ska agera i olika ‘kris’ situationer, så fungerar inte alls tankar och handling när det väl gäller. Därför skulle det kännas bra om jag trots förvirringen kunde hjälpa till att lösa brottet och en liten hittelön för förhindrandet av ett dyrbart verktyg kan man väl vara värd.

Uppdatering:

kl 15.15  Jag kan med största sannolikhet påstå att ytterligare ett stort inbrott hör samman med ovanstående brott. Med ett kraftigt verktyg har man gått genom väggen till Experts lagerlokal och stulit varor.

10/9 Ibland kan man inte låta bli att undra. Fick just in en artikel från NT, i min rss, antingen så har de ingen interninfo inom polisen eller så är det något annat galet.

”Stölden av den dyrbara utrustningen upptäcktes på måndagsmorgonen. Någon gång mellan lördag kväll och måndag morgon har någon varit inne på byggarbetsplatsen på Idrottsgatan och stulit håltagningsmaskinen.”

 

 

Andra bloggar om: , , , , , ,

9 september, 2007

Frånvarande i min närvaro, är ett begrepp jag ofta brukar använda när hjärnan inte orkar hänga med. De människor som lever i eller har levt med något ‘stressrelaterad’ funktionshinder, förstår säkert vad jag menar. Utåt sett så ser allting okej ut, för den som bara tittar så där ytligt som de flesta gör när de möter en människa. Medan ens inre, du vet den osynliga själen, svävar någonstans i den mentala atmosfären och försöker att hitta en plats att landa på.

Jag får frågor om var jag tagit vägen och hur jag mår, inser med ens att jag inget skrivit på flera veckor. För mig är det både positivt och negativt. Positivt för jag har inte haft någon abstinens för att jag inte bloggat eller ens hängt med i bloggosfären eller media. Som tur är har jag inget yttre krav på mig att jag måste blogga varje dag, det negativa är att jag med ens förstår hur mentalt trött jag är eftersom jag inte ens orkar läsa någonting, än mindre ta in och förstå det jag läser.

Senaste veckan har jag varit närvarande i min frånvaro, dvs. jag har försökt börja läsa och hänga med utan att själv finna någon energi till att skriva. Jag har börjat på flera inlägg men inte haft ork och koncentration att slutföra dem. Det är i stunder som dessa jag önskade jag kunde skriva korta inlägg.
Just nu känner jag mig pigg och alert, men det är snarare för att jag blockerar allt utanför här, nu och datorn. Men datorn är också något jag måste ta itu med, såväl firefox som explorer segar sig otroligt, trots att jag försökt installera om. Datorn måste rensas från allt onödigt som förmodligen ligger huller om buller och får program att hänga sig.
Datorn är mitt liv brukar jag säga, ett arbetsredskap jag inte kan vara utan. Jag sitter inte och leker jag ‘arbetar’ oavsett vad jag sysslar med, så har det alltid ett syfte. Nu har denna dumburk blivit ett rejält orosmoment i tillvaron. Allt jag ska göra tar tio gånger längre tid och jävlas, vilket påverkar mig mentalt. Så smidigast vore att formatera allting och börja om från början men det är så himla tråkigt och tidskrävande så det ligger långt nere på ‘att göra’ listan.

Det verkar vara lite allmän svacka bland bloggare, måhända är det lite allmän bloggtorka eller tidsbrist. Deep Ed läser ikapp Rss på fredagen. Bisonblogg gör ett smart variant och återvinner ett blogginlägg genom att bold.se bloggar det.

Tonårsmorsa har fått höstdepp. Själv tror jag aldrig jag lidit av några årstidsdeppar men jag har alltid undrat varför man får dem. Jack skriver om en undersökning Shortcut gjort, 41 procent av de som svarade vill byta jobb i höst. Bloggaren Joshen, är en annan som försöker hitta ett jobb, jag skrattade åt hans insikter och ‘små’ krav. Själv skulle jag vilja byta ut hela min tillvaro.
Nu tänker jag inte göra som Stationsvakt och kolla igenom det onödiga, för då skulle det inte ens bli en rubrik till inlägget.

12 augusti, 2007

Vi har haft augustifestival i Norrköping sedan i onsdags. Tiotusentals människor har samlat i staden för att roa sig. Åtskilliga artiklar finns att läsa i NT.

Själv åkte jag på lunginflamation, efter att jag var på Kolmården med Tonårsmorsa, en typisk åkomma för mig när jag vistas bland många människor. Så det ska bli intressant att se hur jag drabbas av de nya reglerna med 2 veckors sjukskrivning för just lunginflamation. Det är ju inte precis så man också har ork att bråka om huruvida man är sjuk eller inte.

Jag hade förstås hoppats på att själv kunna gå ut och titta på vimlet och alla aktiviteter. Men någon sådan ork har inte funnits. Men igår var jag bara tvungen att sätta på mig masken, preparera kroppen med allehanda mediciner, klistra på ett glatt humör och ge mig ut en stund med barnen. Alter Ego med barn
Yngsta sonen skulle uppträda på stora scenen och då måste naturligtvis familjen finnas med som stöd och fans. I vissa lägen får man må hur dåligt som helst, barnen är de käraste man har och då måste man ställa upp.

Nedanför scenen så hade torget i vanlig ordning förvandlats till en utepub, i folkmun kallat öltältet. öltältet gamla torgetDet är bara en minimal del av festplatsen, såväl gator som krogar och dess specialbyggda uteserveringar är överfyllda av människor som går man ur huse oavsett ålder för att roa sig dessa dagar.

För mig är det som sagt rena rävfällan, masken och fasaden släpptes lika fort som jag kom hem, så idag har jag legat i stort sett hela dagen. Men det var det värt för att få se sonen uppträda med en egenskriven låt.

Det krävs så lite för att man skall känna sig nöjd i tillvaron. Att få umgås med barnen räcker gott och väl. Men när jag idag legat så har jag fått försöka muntra upp mig själv via datorn.
Man ska inte roa sig på andras bekostnad men ibland kan man inte låta bli, för att få sig ett gott skratt. Lyssna och titta på detta filmklipp . Tanten vet nog inte riktigt vad hon vill, men jag håller med – hur otacksam får man bli?

Andra bloggar om: , , , , , ,